|
• Olle Adolphson föddes den 2 Maj 1934. Son till skådespelaren
Edvin Adolphson och Mildred Folkestad, dotter till den norske målaren
Bernhard Folkestad. Barndomshem vid Norr Mälarstrand i Stockholm.
• I fyra år gick han i Fagerlind-Mosselius privatskola.
Vid tretton års ålder medlem i radiotjänsts gosskör,
när denna formades 1947. Vid femton års ålder Whitlockska
samskolan.
• Studier i litteratur och musikhistoria vid Stockholms högskola.
Börjar samtidigt komponera egna visor och uppträda i studentkår-sammanhang.
• Adolphson blev vän med Sven-Bertil Taube och kom att ackompanjera
Evert Taube tillsammans med gitarristen Roland Bengtson vid inspelningssessioner
i november år 1956.
• Debuter vid skilda tillfällen som poet, viskompositör,
estradör och skivartist i mitten av femtiotalet. Debuterar som
lyriker 1954 i Dagens Nyheter med två dikter: Höga kullar
och Mild går vinden från det rika havet. som senare
kom att ingå i debutsamlingen Aubade (1956).
• Notsamlingarna Aubade (1956) och 13
Visor (1957) samt ett antal EP-utgåvor - Lyriska,
romantiska stämningslägen i det egna diktandet som kompletterar
tonsättningar av andras texter. Av 24 inspelade visor mellan 1956
och 1959 är 15 stycken tonsättningar av befintlig text.
• Beppe Wolgers publicerade 1956 boken Djur som inte…
i boken ingick texten till Okända djur som tonsattes av
Adolphson. Den första kända grammophoninspelningen är
Okända djur gjord den 25 oktober 1956 i Borgarskolan i
Stockholm tillsammans med Helge Jacobsens trio.
• Debut som estradör i större offentliga sammanhang
1956, i cabaretföreställningen En Harlekinad på Hamburger
Börs, uppsatt av danskan Lulu Ziegler. Ungernrevolten hösten
1956 anger Olle Adolphson som en vändpunkt där visan fick
en ny inriktning av allvar och politik
• Efter En Harlekinad följde en tid med framträdanden
omväxlande på Hamburger Börs och på krogen Tegnér.
1957 övertog han värdskap på Bacchi Vapen efter Sven
Bertil Taube.
• Sångaren och gitarristen William Clausen kom till Sverige
från Amerika, i början av femtiotalet. Adolphson och Clausen
kom att periodvis arbeta tillsammans. Ur flera gitarrackompanjemang
från denna tid kan härledas arrangemang som senare åtföljt
visor i Adolphsons egen repertoar, som Ro hemåt, Ge mig en
dag och Karnas visa.
• Den första LP-utgåvan blev live-upptagningen En
stol på Tegnér från 1962. Krog- och
Cabaretvisor, Beppe Wolgers-tonsättningar. Repertoaren utformad
för krogsammanhang med humoristiska inslag. De två samarbetar
med musiken till farsen Gröna hissen på Scala.
• LPn Visor utkommer 1964, samma år
som Vreeswijks första LP. Seriös karaktär med tonvikt
på tonsättningar av svensk poesi (endast 1 av 12 visor har
egen text).
• Flera av Adolphsons översättningar av amerikanska
countryschlagers publiceras under mitten på sextiotalet.
• 1967 kommer LPn Vad tänker jag på?
(1967) Självbiografiska inslag i texter och tendenser till komplexitet
i text och musik. Samma år utkom den retrospektiva LPn Visor
under 10 år där material från tidigare
inspelningar tillsammans med olika kapellmästare sammanställts.
• Olle Adolphson sjunger egna och andras visor
(1968) En samling med jämförelsevis lättsam prägel.
• LPn Låtar i stan kommer 1969
med ackompanjemang av Sture Åkerberg, bas. Många visor i
framförs i musikaliskt folklig stil med utpräglad Stockholmsanknytning
men även några mer komplext harmoniserade nummer ingår.
På slutet av sextiotalet inleder Olle Adolphson ett omfattande
arbete att skriva svensk text till TV-serien Fablernas Värld.
• YTF grundades 1971 som en intresseorganisation för yrkesverk-samma
trubadurer. Adolphson avvaktar.
• 1974 Olle Adolphson och 4 Ferlin,
Här framträder en lågmäld och lyrisk ton som kontrasterar
mot de två tidigare utgåvorna. Här finns i motsats
till Låtar i stan nästan en total
avsaknad av Stockholmsmotiv i texterna (med undantag för den krassa
Världens dyraste slum) och kan associeras med Adolphson
vistelser i Österlen. Allt material framförs solo till gitarr.
• 1976 gavs Adolphsons soloframföranden av Evert Taubes hela
repertoar ut på tre dubbelalbum i följd Karl
Alfred, Fritiof Andersson och jag, Jag har
skrivit till min flicka och Från San
Remo till Sandhamn. Den intima och nyansrika framförandestilen
från Olle Adolphson och 4 Ferlin karaktäriserar
dessa sex LP-skivor (3 dubbel-LP). Adolphson satsar på sin gestaltningsförmågas
kraft i detta stora soloprojekt.
• 1980-talet präglas i första hand av körprojekt
varav det första resulterar i skivutgåvan Olle
Adolphson och Göteborgs kammarkör (1984). Stämningsläget
är kontemplativt och många texter färgas av tankar om
tid och förgänglighet med titlar som Rätt nu min
tid och Så går vi bort. 1983 slutförs
komponerandet av Mässa på svenska språket
som uruppförs i Nikolai Kirke i Köpenhamn samma år.
Under åttiotalet uppträder Adolphson flertalet gånger
i tillsammans med olika körer och ofta i kyrkliga sammanhang.
• 1994 kommer CDn Älskar inte jag Dig då?
på MNW, 1994 Här varvas tonsättningar av Martinson,
Forssell, Nilsson och Taube med egna visor. Med något undantag
dominerar långsamma tempon och kontemplativa tonfall.
• Året därpå 1995 ges den retrospektiva CD-boxen
På gott och ont, 51 Adolphsonare på
EMI. 1999 publicerar EMI ytterligare en samlingsCD med titeln Visor.
• År 2000 ger EMI ut en tredje samling favoriter Nu är
det gott att leva. Olle Adolphsons bästa!. Denna gång med
större uppbackning från skivbolaget.
• 2004 EMI återutger 3 dubbla CD med samlade inspelningar
i serien Diamanter.
Olle Adolphson går bort 10 Mars 2004.
|