Översikt

Estradartistens roll har många historiska bottnar och knyter an till medeltidens lekare och kringresande gycklarsällskap. Lekaren och gycklaren hade förmåga att spela med mänskliga roller genom sin legitimerade frihet att byta masker. Lekaren kunde såväl underhålla som skrämma och mana till självrannsakelse. Sven-Erik Klinkman skriver i sin avhandling om Elvis Presley, den karnevaliske kungen att ”Karnevalen förbehåller sig själv rätten att gyckla, parodiera, profanera, skratta, upphöja, dölja, maskera vem eller vad den själv vill. Den folkliga karnevalens marknadstorg med sin mångfald av figurer kan ses som en resonansbotten för många av Olle Adolphsons visor som befolkas av diverse existenser av olika social status, men som de flesta har det gemensamma att de tycks uppleva sig malplacerade på olika sätt, även om de inte nödvändigtvis är lika profilerat utanförstående och utstötta som medborgarna i Cornelis Vreeswijks persongalleri.

Redan i sin barndom uppmärksammade Olle Adolphson både skillnader i sociala förutsättningar mellan olika grupper och det allmänmänskliga som de trots allt hade gemensamt. Med insyn i såväl förtjänster som tillkortakommanden hos olika ekonomiska skikt runt sina egna hemmiljöer, vittnar hans beskrivningar om upplevelser av att vara hemmahörande i flera läger. Det konstnärliga hemmet gav möjligheter till flera sociala vyer, insikter och sympatier som senare satte avtryck i hans visor. Konstnärens sociala obestämbarhet och rörlighet i samhällets hierarkier gav möjlighet att både hämta material och att finna publik bland flera samhällsskikt.

Olle Adolphson föddes den 2 Maj 1934, son till skådespelaren Edvin Adolphson och Mildrid Folkestad som var dotter till den norske målaren Bernhard Folkestad. Edvin Adolphson var vid tiden en av Sveriges mest etablerade aktörer och hade själv även erfarenheter av att vara revysångare. Olle Adolphson blev tidigt bekant med de bekymmer och glädjeämnen som karaktäriserar artisters och konstnärers liv med oregelbundna arbetsförhållanden och inkomster. Barndomshemmet låg vid Norr Mälarstrand på Westins gata 1A, där familjen disponerade såväl femte som sjätte våningen med utsikt över vattnet. Hemmets placering kom enligt hans egen utsago att få betydelse för hans syn på sig själv och omvärlden. ”Norr Mälarstrand byggdes upp som en front mot hantverksgränderna”, säger Adolphson. ”Jag höll själv till i gränderna ovanför, samtidigt som jag bodde här nere. Tillvaron präglades av konstraster, och så har mitt liv varit sedan dess, med fötterna i två världar under alla kringflyttande år”.

Kringflyttandet började redan vid tolv års ålder då han efter föräldrarnas skilsmässa tillsammans med sin mor flyttade till en lägenhet på Norr Mälarstrand 26. I fyra år därefter gick han i Fagerlind-Mosselius privatskola. Livet vid kajerna vid Norr Mälarstrand kantades av syn, ljud och doftintryck från skutor och pråmar. Utsikterna över hamnen innehöll ständig rörelse i synfältet med alla segelskutor som kom och lade till.Tidigt erbjöds kontaktytor med estradlivet i och med faderns arbete i Sandrews-Baumans filminspelningsstudior. Dokumenterad medverkan av Olle Adolphson redan som tolvåring i radiostudio finns bevarad från 1946. Men den erfarne skådespelaren Edvin Adolphson som sett hur många svårigheter kollegor inom skåde-spelarkåren haft avrådde sin son från att välja den artistiska banan och försökte få in honom på skogshögskolan i stället. ”Du är så tankspridd och fumlig att det är lika bra att du går i skogen och lallar dina visor”. Olle Adolphson tillägger att fadern vid närmare eftertanke ändå nog inte ägde ”så djupa insikter i en jägmästares åligganden.”

Oljemålning av Olle Adolphsons fader
Bernhard Folkestad: "Kvinne med vifte"